Bilden har jag inte tagit själv |
Jag är halvvägs genom semestern, som har varit fylld av solsken, havsbad, åska, glada barn, mat, fiske, Internetskugga och en festival, på vilken jag hörde Laleh sjunga om Bjuröklubb i 30-gradig värme. Helgen därpå sprang jag till nämnda Bjuröklubb i 30-gradig värme och hittade en fin sandstrand dit ingen annan kom. Jag vadade ut och svalkade fötterna lite för länge, för när jag sprang åter till Brattås var solen i zenit och de flankerande träden skuggade inte så mycket. Hettan var som ett ok och jag höll väl på att förgås. En gång när jag sprang utanför Lövånger körde en bilist upp mig och undrade om jag ville ha skjuts. Jag tyckte det var lustigt när det hände, som om "motion" var ett okänt begrepp i Lövånger. Men i den svåra hettan i Bjuröklubb flåsade jag som nån som skrattat andan ur halsen. Var var du då, min chaufför?
Och ja, jag har sett lite film också, men inte haft tid att skriva om dem. Bakläxan börjar kännas tyngande. Som om det inte vore jobbigt nog i sig att börja jobba efter en ledighet. Nå, vi får väl se om jag hinner ta ikapp något innan semestern är över. Au revoir, les enfants!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar