Zatoichi-Maraton: Avbrott

Vadå "avbrott"?!

När jag häromdagen slog mig ner i soffan för att se Zatoichi 16: Zatoichi the Outlaw upptäckte jag att den inte längre finns på Youtube, om den nu någonsin har funnits där. Det videoklipp som felaktigt är betitlat Zatoichi 16 är i själva verket del 17 - Zatoichi Challenged. Så jag vände sökljuset på annat håll. Jag sökte igenom diverse skumma streamingsajter, kryssade bort suspekta popup-fönster och blev avskräckt av obskyra webbutikers hutlösa postorderpriser, allt utan resultat. Slutsatsen är att jag får lägga detta maraton på is tills Youtube-användare solomonkane eller någon annan törs lägga upp filmen på sitt konto.

Det nesliga är att jag en gång hade "Zatoichi the Outlaw" i min ägo. Det var den första Ichi-film jag såg. Jag minns att jag gillade den jättemycket, men såg den som en engångsupplevelse och aldrig hade planer på att se om den, och egentligen hade jag ju rätt i det. Så jag tror att jag lämnade den på jobbet, där vi har ett par hyllor på vilka vi kan lämna böcker och filmer som skräpar därhemma. Jag tänkte att filmen gjorde mer nytta för mänskligheten spridd, än som samlarobjekt i min bokhylla, med sitt billiga omslag och allt. Fort som attan var den borta. Jag ska aldrig mer vara så filmantropisk.

Till saken hör att även filmerna 20-26 saknas på Youtube, så jag hade ändå tänkt avbryta i förtid. Nu får jag chans att samla på mig dem också. Under tiden ska jag ägna mig åt andra maraton. Troligen ska jag grotta ner mig i någon regissör jag sett inget eller alldeles för lite av. Starka kandidater är Jean Vigo, Margarethe von Trotta, Mai Zetterling och Luis Bunuel. Annars finns möjligheten att jag ser om Alien-filmerna, eftersom dess designer, den schweiziske konstnären H.R. Giger, nyligen gick bort. Oavsett vilket ska jag begränsa antalet filmer till sisådär fem-sex stycken, och jag ska ha dem alla tillgängliga innan jag börjar.